Tankar

Jag skaffade denna bloggen mest för att kunna ventilera mig..
Men det är så svårt, så svårt att sätta ord på mina tankar och känslor nu..

Jag är så nära till gråten vad man än säger till mig..
Skulle du komma och säga att du köpt en ny tröja hade jag nog fasiken kunnat lipa..
Eller ja, inte riktigt så drastiskt men gud va hårt detta tar på en!

Min kära sambo säger till mig att jag blir för entusiastisk, att jag alltid har så höga förhoppningar och förväntningar men jag tror att jag måste ha det..
Jag måste verkligen tro på det vi gör och skall göra annars vet jag inte vad jag ska göra..

Försöker att få tiden och gå genom att aktivera mig, jag är inte den som kan sitta stilla..
Visst är jag lat ;) Men alltid jäkligt rastlös..

Har så många runt omkring mig som är gravida och jag är verkligen uppriktigt glad för deras skull, men, samtidigt önskar jag att det hade varit vi!
Det kommer jag inte till att sticka under stolen med..
Men dom vet inte alls vad vi går igenom..
Kanske misstänker dom något men det är aldrig någon som frågat..

Träffar man nya människor och sitter och pratar familj så kommer det nästan alltid; men jag trodde att ni hade barn-du är ju ** gammal och han är ** gammal..
Ummmm jag vet!

I gårkväll så visste jag varken in eller ut, kändes som någon bankat något hårt i huvudet på mig..
Min sambo frågade varför jag var ledsen, om något särskilt hänt, men det är som sagt så svårt att sätta ord på det..
Han och jag pratar om allt! Precis allt men jag hittade inga ord...

En promenad nu och rensa lite tankar sen får vi se vad kvällen erbjuder..
Mårtens Afton i dag, kanske lite god mat?