Satt och drömde mig bort innan.
Kollade på barnvagnar! :)
På måndag ringer jag RMC och förhoppningsvis kan dom ge oss en tid snarast.
Då har vi alla förutsättningar som vi behöver ;)
Åååå va jag längtar!
torsdag 29 juli 2010
fredag 23 juli 2010
Mitt barn
Är det inte rätt så konstigt igentligen, när jag och sambon är ute och går eller om vi sitter och tittar på en film så kommer det nästan alltid upp en disskution ang tänkta namn till barnet/barnen, uppfostran, kläder m.m.
Det e så skönt när man tänker på det, när vi pratar om det, för vi har precis samma värderingar.
Näst intill allt man pratar om nu gäller barn och allt runtomkring.
Tror att vi båda två behöver prata väldigt mycket.
Många som säger att det är jag som gått igenom MF och OP men det är ju han som står vid sidan om och ser att jag har ont.
Han lider ju med! Han vill med ha barn!
Iom att man inte riktigt vet vad som väntar nu så blir det mest en massa spekulationer.
När man läser på IVF sidor så står det mycket om oregelbunden mens, hormonförändringar osv.
Men min mens har alltid varit regelbunden, näst intill på klockslaget.
Hormonern och alla andra prover dom tagit på mig är också så bra som dom kan vara.
Sambon fick sitt svar ifrån spermaprovet-"utmärkta spermier".
Jag blir ju gravid, det är det ju inget snacka om.
Men jag kan inte behålla det!
Det är väldigt frustrerande när man tänker på det.
Jag vet att jag har extra kilon men det finns ju dom som väger 20-30 kilo mera än mig som blir gravida, har en bra graviditet och sedan föder ett fullt friskt barn.
Tro nu inte att jag e smällfet, lite lagon rund bara ;)
Hoppas verkligen att jag har gått ner alla kilon nu tills min vägningsdag.
Eller kanske max 2-3 veckor till. (Dom har semesterstängt..)
Men jag lär inte lämna det där, jag skall ner till min "normalvikt".
Ändan tills vi har kommit ner och startat allt så kommer jag till att kämpa med mina kilon.
Visst skall jag röra på mig sen när jag (förhoppningsvis) är gravid men det kommer inte alls bli som nu.
Promenader och sånt är ju bara bra för kroppen.
Det e så skönt när man tänker på det, när vi pratar om det, för vi har precis samma värderingar.
Näst intill allt man pratar om nu gäller barn och allt runtomkring.
Tror att vi båda två behöver prata väldigt mycket.
Många som säger att det är jag som gått igenom MF och OP men det är ju han som står vid sidan om och ser att jag har ont.
Han lider ju med! Han vill med ha barn!
Iom att man inte riktigt vet vad som väntar nu så blir det mest en massa spekulationer.
När man läser på IVF sidor så står det mycket om oregelbunden mens, hormonförändringar osv.
Men min mens har alltid varit regelbunden, näst intill på klockslaget.
Hormonern och alla andra prover dom tagit på mig är också så bra som dom kan vara.
Sambon fick sitt svar ifrån spermaprovet-"utmärkta spermier".
Jag blir ju gravid, det är det ju inget snacka om.
Men jag kan inte behålla det!
Det är väldigt frustrerande när man tänker på det.
Jag vet att jag har extra kilon men det finns ju dom som väger 20-30 kilo mera än mig som blir gravida, har en bra graviditet och sedan föder ett fullt friskt barn.
Tro nu inte att jag e smällfet, lite lagon rund bara ;)
Hoppas verkligen att jag har gått ner alla kilon nu tills min vägningsdag.
Eller kanske max 2-3 veckor till. (Dom har semesterstängt..)
Men jag lär inte lämna det där, jag skall ner till min "normalvikt".
Ändan tills vi har kommit ner och startat allt så kommer jag till att kämpa med mina kilon.
Visst skall jag röra på mig sen när jag (förhoppningsvis) är gravid men det kommer inte alls bli som nu.
Promenader och sånt är ju bara bra för kroppen.
torsdag 22 juli 2010
Kanske snart mamma
Hej hej
Är en tjej född på 80-talet som kommer till att börja sin IVF-karusell till hösten.
Startar mest denna blogg då jag känner att jag har ett behov av att skriva av mig.
Det är så mycket tankar och funderingar just nu, har inte varit på "startmötet" än
så det man vet om IVF är det man har läst sig till.
Har en skiljevägg i livmodern och har fått diagnosen Endomereios.
Vi började försöka 2006, efter ett års försök och inget hände kontaktade vi vår
kk-avdelning.
Men i samma veva som vi fick tid för undersökning så blev jag gravid.
Dock varade inte lyckan så länge då jag fick MF i v.12.
Minns så väl kvällen som embryot skulle "ut".
Var en söndag och vi satt och kollade på Parlamentet på tvn.
Kände att jag fick sån hemsk värk i magen, vi hade fått besked en vecka innan att
fostret inte hade klarat sig.
Blev erbjuden skrapning men tackade nej.
Gick på toaletten och som jag tyckte så bara forsade det blod.
Blev livrädd!
Sambon körde in mig till akuten där dom mest var otrevliga och menade på att det inte blödde så mycket och att jag skulle åka hem igen.
Efter visst tjabb ifrån oss så skrapade de mig, eller ja, dom skapade det dom kunde se
utan bedövning.
Fick tid till OP och hjorde det bara efter någon vecka.
Efter att jag vaknat upp fick jag besked på att dom inte hade kunnat göra allt dom skulle
då OP-verktygen inte var rena!#!#"#!#"
Jaha, vad nu då?
Fick en tid till för ytterligare en OP där dom "gjorde det dom skulle".
Blev gravid igen!
Men det gick som det gick, MF igen i v.12.
Denna gången valde jag skrapning, aldrig mer att jag går igenom den smärtan om jag
inte behöver!
Fick då besked att dom inte hade tagit bort hela skiljeväggen som dom innan sagt att dom
gjort.
Ny tid för OP.
Nehe då vart jag gravid igen, men det resulterade ju också i MF.
V.12 och skrapning.
Fick tid för OP och gjorde den, dom tog bort hela skiljeväggen och spolade allt dom kunde
spola och allt annat dom gjorde där nere.
Återbesökstid den 23:e december 2009-
"Du har Endometrios och vi rekomenderar IVF om det skall gå vägen!"
Va??
God Jul!!
"Du måste gå ner minst 20kilo innan dom kommer till att hjälpa dig."
Nu har vi den 22 Juli och jag har några kilon kvar sen så Jäklar!
Om det är någon som går igenom samma karusell så får ni jättegärna skriva.
Så tacksam för alla förslag och all information ang IVF.
Är en tjej född på 80-talet som kommer till att börja sin IVF-karusell till hösten.
Startar mest denna blogg då jag känner att jag har ett behov av att skriva av mig.
Det är så mycket tankar och funderingar just nu, har inte varit på "startmötet" än
så det man vet om IVF är det man har läst sig till.
Har en skiljevägg i livmodern och har fått diagnosen Endomereios.
Vi började försöka 2006, efter ett års försök och inget hände kontaktade vi vår
kk-avdelning.
Men i samma veva som vi fick tid för undersökning så blev jag gravid.
Dock varade inte lyckan så länge då jag fick MF i v.12.
Minns så väl kvällen som embryot skulle "ut".
Var en söndag och vi satt och kollade på Parlamentet på tvn.
Kände att jag fick sån hemsk värk i magen, vi hade fått besked en vecka innan att
fostret inte hade klarat sig.
Blev erbjuden skrapning men tackade nej.
Gick på toaletten och som jag tyckte så bara forsade det blod.
Blev livrädd!
Sambon körde in mig till akuten där dom mest var otrevliga och menade på att det inte blödde så mycket och att jag skulle åka hem igen.
Efter visst tjabb ifrån oss så skrapade de mig, eller ja, dom skapade det dom kunde se
utan bedövning.
Fick tid till OP och hjorde det bara efter någon vecka.
Efter att jag vaknat upp fick jag besked på att dom inte hade kunnat göra allt dom skulle
då OP-verktygen inte var rena!#!#"#!#"
Jaha, vad nu då?
Fick en tid till för ytterligare en OP där dom "gjorde det dom skulle".
Blev gravid igen!
Men det gick som det gick, MF igen i v.12.
Denna gången valde jag skrapning, aldrig mer att jag går igenom den smärtan om jag
inte behöver!
Fick då besked att dom inte hade tagit bort hela skiljeväggen som dom innan sagt att dom
gjort.
Ny tid för OP.
Nehe då vart jag gravid igen, men det resulterade ju också i MF.
V.12 och skrapning.
Fick tid för OP och gjorde den, dom tog bort hela skiljeväggen och spolade allt dom kunde
spola och allt annat dom gjorde där nere.
Återbesökstid den 23:e december 2009-
"Du har Endometrios och vi rekomenderar IVF om det skall gå vägen!"
Va??
God Jul!!
"Du måste gå ner minst 20kilo innan dom kommer till att hjälpa dig."
Nu har vi den 22 Juli och jag har några kilon kvar sen så Jäklar!
Om det är någon som går igenom samma karusell så får ni jättegärna skriva.
Så tacksam för alla förslag och all information ang IVF.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)